Upp som en sol, ner som en pannkaka.

Så känner jag mig idag. Imorse vaknade jag 10 min innan larmet ringde. Och jag vet att försöker jag sova dom 10 minuterna så är jag mer död än levande när det är dags att gå upp. Så jag gick upp och lät Leo sova lite till. Är mycket lättare att klä på sig, borsta tänderna och göra sig i ordning utan han runt benen.

Så när det var dags gick jag in till Leo och viskade åt honom att det var dags att vakna men han grymtar lite så vänder han sig om och ska sova mer. Så får man säga till igen och då vips har man en pigg glad pojke som fnittrar, leker och vill komma upp i sängen. Så då är det bara att plocka upp han och hans för dagen utvalda gossedjur, idag vart det två. Och sen gå in till skötbordet där han.börjar prata och göra ljud till djur affischen som hänger ovanför skötbordet. Sen är det bara att klä på honom, borsta tänderna, låta han leka några min medans jag plockar ihop det sista sen går vi till dagis.

Väl där kan han knappt vänta med att säga hejdå så han får äta frukost. Snacka rutiner. Sen beger sig mamma till jobbet.

Startar upp lastbilen och ger mig ut på vägarna. Vilken underbar känsla det är. Jag älskar mitt jobb. Jag trivs så bra i min Scania och lider verkligen när någon annan har behövt köra den så den är skitig och jävlig. Jag tycker om min ordning och att ha min tygmatta på golvet och köra utan skor. Tur det inte är så ofta någon annan har den.

Måste försöka hinna spola av den någon dag med fast det är as kallt och skitigt ute för jag vill ha bort leran som hänger under tankarna och så. Kanske hinner på fredag.

Nej nu är det snart dags att hämta Leo på dagis så hem och äta middag. Idag har jag fuskat och bara ätit frukost.
Får ställa larmet lite tidigare så jag hinner äta frukost hemma innan jag åker och innan Leo vaknar för han äter ju frukost på dagis.

Nej sätta lite fart nu.